Den gröna omställningen är inte en idealistisk vision – den är en central motor för ekonomisk tillväxt
- katariinakoivula
- för 3 timmar sedan
- 3 min läsning
I en essä publicerad i Helsingin Sanomat hävdade författaren J. P. Laitinen att grön ekonomisk tillväxt är en utopi. Ekonomisk tillväxt och minskade utsläpp utesluter dock inte varandra. Förhållandet mellan ekonomin och miljön beror i första hand på vilken typ av tillväxt som eftersträvas och med vilka medel den skapas. Inom EU har utsläppen minskat med 37 % sedan 1990, samtidigt som BNP har ökat, trots det osäkra globala ekonomiska läget.
Den gröna omställningen är inte bara en klimatåtgärd. Det är också en möjlighet att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften. En omfattande genomgång av över 2 000 empiriska studier visar att det finns ett positivt, eller åtminstone icke-negativt, samband mellan ansvarsfulla (ESG) investeringar och företagens finansiella resultat, vilket stärker det ekonomiska argumentet för ESG-investeringar (Friede, 2015). Företag med en hög andel gröna intäkter – definierade som den del av omsättningen som kommer från verksamhet som är positiv för klimatet och miljön – uppnår i genomsnitt högre aktieavkastning (Bassen, 2023).
(ESG and financial performance: aggregated evidence from more than 2000 empirical studies (Friede et al. 2015))
När energiproduktionen blir renare minskar företagens kostnader på lång sikt. Förnybar energi minskar beroendet av importerade bränslen och gör energipriserna mer förutsägbara.
Laitinen har rätt i sin essä när han konstaterar att produktion och transport av varor kräver råvaror som ger upphov till koldioxidutsläpp. Råvaror kan dock produceras mer hållbart med nya metoder, förutsatt att innovationer får tillräckliga incitament. Återvinningsbara material är ett tydligt exempel på mer hållbar konsumtion, såsom återvunnen plast, metallåtervinning, textilåtervinning och regenererade fibrer. Det står klart att betydligt fler åtgärder fortfarande behövs och att tidsplanen måste skärpas.
Det är också sant att ekonomisk tillväxt inte fullt ut kan frikopplas från näringslivets koldioxidutsläpp. Koldioxidneutralitet och nettonoll kan inte uppnås enbart genom utsläppsminskningar. Oundvikliga utsläpp måste kompenseras genom verifierade klimatåtgärder som stöder en hållbar omställning. I motsats till Laitinens påstående sågar ‘Finlands jungfru’ i denna ekvation inte av sin egen gren, utan låter nya skott växa fram och skapar ekonomisk tillväxt i sina skogar. Den frivilliga koldioxidmarknaden spelar här en nyckelroll (BCG, 2025; EY, 2025; BloombergNEF, 2025).
Laitinens slutsats om de framtida drivkrafterna för ekonomisk tillväxt, så som de beskrivs av Sixten Korkman och Daniel Susskind, är förvrängd. Varken Susskind eller Korkman hävdar att tillväxten kommer att vara helt utsläppsfri, utan betonar i stället att tillväxtens struktur är avgörande. Den gröna omställningen styr innovation. När utsläpp prissätts blir föroreningar dyra. Denna riktning har bland annat formats av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den frivilliga koldioxidmarknaden. Dessa mekanismer möjliggör också immateriell ekonomisk tillväxt.
I en studie av svenska börsbolag är hållbarhetspraktiker positivt förknippade med starkare finansiell prestation när resultatet mäts genom vinstavkastning, avkastning på totalt kapital, avkastning på eget kapital och avkastning på investerat kapital (Pham m.fl., 2021). Den gröna omställningen är inte en fiende till ekonomisk tillväxt, utan dess motor, och klimatpolitiken fungerar som en kraft som påskyndar denna utveckling.
Påståendet att minskade utsläpp kväver den ekonomiska tillväxten är alltför förenklat. När den genomförs på rätt sätt ökar den gröna omställningen både produktiviteten och välfärden. Negativitet, passivitet och brist på tilltro kommer inte att rädda klimatet.
Kommentarer