En kursändring i SBTi:s standard för företagens klimatmål ger en liten gnista av hopp
- katariinakoivula
- 18 dec.
- 3 min läsning
Internationella organisationer tar små steg i rätt riktning. Science Based Targets Initiative (SBTi), som styr företagens utsläppsmål och standarder, publicerade den 6 november en reviderad version av utkastet till standarden för företagens klimatmål. Bland organisationerna bakom SBTi finns bland annat FN:s Global Compact-initiativ samt WWF.
SBTi håller på att ändra sin linje när det gäller kompensation och koldioxidborttagning. Enligt den senaste versionen av SBTi:s nettonollstandard skulle ett företag framöver kunna uppnå statusen Recognized eller Leadership genom att finansiera och leverera kompletterande utsläppsminskningsresultat. Signalen till marknaden är tydlig: kapitalflöden måste styras inte bara mot utsläppsminskningar utan även mot kompensationslösningar.
Tröskeln för Recognized-statusen har satts lågt för att den ska vara lätt att uppnå inom alla branscher. För att nå minimikravet för statusen krävs att företaget kompenserar 1 % av sina Scope 1–3-utsläpp under målperioden.(CNZS V2 Second Consultation Draft)
Att erhålla erkännandet Leadership-status innebär två krav: minimifinansiering och minimikompensation. Minimikravet på finansiering fastställs genom att sätta ett pris på företagets utsläpp. Priset på utsläppen motsvarar 100 % av företagets fortlöpande utsläpp, beräknat som om de hade uppstått genom förbränning av kol. Den minsta nivån för klimatnytta (utsläppsminskningsresultat) är 40 % av företagets fortlöpande utsläpp. Om minimifinansieringen inte räcker för att uppnå den erforderliga klimatnyttan måste mer finansiering riktas till klimatåtgärder. I utkastet har SBTi slagit fast att programmet blir obligatoriskt för stora företag från och med 2035. (CNZS V2 Second Consultation Draft)
Kursändringen erkänner det som klimatvetenskapen länge har sagt öppet. Även om utsläppsminskningar är nödvändiga räcker de inte ensamma.
I en artikel i The Economist konstateras att fokus efter överskridandet av 1,5-gradersmålet håller på att flyttas till hur man kan få ”termostaten” att sjunka igen. Varje sänkning med 0,1 grad kräver att 220 miljarder ton kol avlägsnas från atmosfären. För närvarande binder världen endast 2 miljarder ton kol per år. (The Economist)
Inom klimatbegränsning vilar den största potentialen inte på en enskild lösning utan på en bred uppsättning åtgärder inom olika sektorer. De största enskilda möjligheterna till utsläppsminskningar finns bland annat inom energisektorn, särskilt genom en snabb utbyggnad av sol- och vindkraft. Naturbaserade lösningar spelar en lika viktig roll. Minskad avskogning, restaurering av ekosystem, ökad kolinlagring i jordbruket och hållbart skogsbruk utgör tillsammans en helhet med mycket stor potential för att begränsa klimatförändringarna. (The 2025 state of the climate report: a planet on the brink sida 9.)
Nu måste tidpunkten och skalan beaktas. Även om den nya linjen erbjuder möjlighet att uppnå en status är den fortfarande ett frivilligt tillägg. Användningen av fossila bränslen och de därmed sammanhängande utsläppen av växthusgaser nådde rekordnivåer år 2024, trots att användningen av förnybar energi ökade. (Phys org). Det behövs fler åtgärder – och tidigare.
Diagrammet som används i The Economist visar utvecklingsbanan för växthusgasutsläpp och hur långt den nuvarande utvecklingen ligger från målen i Parisavtalet. Grafen visar de globala växthusgasutsläppen från 2015 och framåt samt hur utsläppen har legat kvar på höga nivåer och börjat öka igen efter 2020. Det röda området visar utvecklingen om länderna fortsätter med sina nuvarande politiska inriktningar.
Världen är för närvarande inte ens i närheten av en utsläppsbana i linje med 1,5 eller ens 2 grader. De nuvarande politiska åtgärderna – och till och med fullt genomförda nationella klimatlöften – lämnar ett växande utsläppsgap. Ju längre in på 2030-talet vi går utan ytterligare åtgärder, desto dyrare blir de nödvändiga begränsningsåtgärderna senare.
Koldioxidborttagning kommer att spela en allt viktigare roll och erbjuder nya lösningar för företagens klimatstrategier. SBTi:s nya utkast till standard för företagens klimatmål är ett blygsamt steg framåt mot företagens nettonollmål. Det som i dag definieras som frivilligt ledarskap inom klimatarbetet måste i morgon vara grundnivå.
Kommentarer